Stoby Dressyrstall drivs av Helen Persson sedan 1999. Inriktningen är tillridning, vidareutbildning och försäljning av hästar och träning av elever.
Jag är utbildad C-tränare på Flyinge och utbildar och tävlar tom Grand Prix dressyr. Jag tränar själv regelbundet för A-tränare Kerstin André, B-tränare Susanne Gielen, C-tränare Elisabeth Östberg och Ebba Von Essen.
From 1/7 2010 så tillhör Helen Svenska Ridsportförbundets dressyrgrupper. Detta baseras på tävlingsresultat i Svår B:1-Grand Prix. Grupp A är landslaget, grupp B är utmanare och observationsgrupp och nästa är grupp C som Helen tillhör. Det finns även grupp D och E.
Jag har tidigare också ridit MSV fälttävlan och MSV hoppning men har sedan några år tillbaka helt slutat med så fartfyllda övningar.
Bakgrund
Jag föddes 1970 på mina föräldrars gård (Anneli o Bosse) i Hörja. Fem år senare fick jag en bror som heter Jocke.
Mina föräldrar har alltid hållit på med hästar så jag föddes in i hästeriet. Pappa red fälttävlan och hoppning, dressyren var bara ett måste for att kunna rida fälttavlan. Han har ridit i landslaget i fälttavlan i slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet.
Det ska börjas i tid…
När jag fyllde två ar fick jag min första egna häst. Bianca var en shetlandsponny och som så många andra av den rasen var det bara storleken som var barnvänlig… Men jag fick lära mig hålla mig kvar som så många av mina vänner också fick, hon var inte jättepopulär sa jag fick ha henne ifred for det mesta.
Helen & Bianca
När jag var fem-sex ar började jag rida D-ponny hon hette Fanny Girl, kanske lite stor men hon fanns på gården så fick det bli. I början nar vi red ut höll pappa mig i longerlina när han satt på sin häst. Men Fanny var däremot en barnponny, fantastiskt snäll men så var hon ju också en connemara!
Helen på Fanny Girl och Bosse på Kornett
När jag var sju red jag min första Hubertusjakt sedan dess har det blivit många. Som åttaåring började jag tävla lite hoppning då hade jag bytat till Fort Sunflower – en Connemaraimport från Irland. Alla ponnyer hädanefter var connemaror- har aldrig ridit någon annan ponnyras!
Mina föräldrar hade en godkänd hingst Tiger Boy o till honom kom det bl.a. en flock helvilda importer och när sommaren var över och alla var betäckta på betet och dom skulle åka hem så ville inte ägaren ha dem….
Vilket resulterade i att mina föräldrar fick försöka tämja dom och fånga dem för att försöka sälja dem (tog lite tid). Några stycken blev kvar som ingen ville ha bla Fort Sunflower(FS) o hennes dotter Sunflower (Santis) som var helvild. Ingen ville köpa Santis som unghäst så hon fick stanna kvar för att bli min nästa tavlingsponny.
Jag tävlade FS upp tom LA hoppning och när hon blev äldre såldes hon som läromästare.
Santis var mycket svår att rida in, tack och lov slapp jag det och pappa jobbade på. Så småningom gick det bättre även om sadeltvånget aldrig försvann. När jag var tolv började jag tävla Santis i både hoppning och dressyr, samtidigt tävlade jag också pappas halvblod Tyrola (Olga kallad) nådde knappt nedanför sadeln men det gick jättebra vi hade många placeringar tom LA hoppning.
Första tävlingen på storhäst!
När jag var fjorton provade jag på fälttavlan med Santis och sen hade vi hittat vår gren. Vi fick många segrar och placeringar, när jag var sexton kom vi med i Landslaget och det året (1986) blev vi sexa på SM, sexa på NM och femma på EM!! Vi tog också många medaljer med laget.
Em-laget 1986 i Tågarp
NM 1986
Året därpå var vi trea på SM, trea på NM och femma och bästa svensk på EM i Frankrike. Och många medaljer med laget, med i laget var Anna Swan, Tobias Grönberg, Fredrik Jönsson, Dag Albert och jag.
EM i Frankrike 1987
Sen var ponnytiden över och Santis betäcktes (hade redan en avkomma – Sunshine Boy – godkänd hingst).
Sunshine Boy RC 52 – e. vår hingst Tiger Boy, u. Santis
Min första egna häst hette Spring Shine xx (Wille), honom köpte jag som föl av min släkting Weiland. Honom red jag in själv, vid det laget hade jag hjälpt pappa att rida in flera ponnyer och hästar men Wille hade jag hela ansvaret för. Jag åkte av rätt rejält några gånger men sen hittade vi varandra.
Det gick snabbt upp i klasserna och 1990 kom vi med i youngriderlandslaget, vi var placerade på SM och NM. Året efter blev vi bla tvåa på NM.
Sen blev det dags för senior, i samband med detta började Wille ibland att vara ofräsh men vi hann med några starter som senior innan Wille tyvarr fick tas bort. Vi tävlade också MSV hoppning tillsammans.
Fortsättning följer så småningom…